Inatt hade jag en fruktansvärd dröm. Vi kom till BVC för kontroll och de gjorde ett hörseltest som visade att Lucy inte hörde något på höger öra. Visst blev vi oroliga men BVCsköterskan blev helt galen och började ringa akuten och skickade oss dit. Väl på akuten konstaterades det att Lucy hade en jättestor hjärntumör som påverkade bland annat hennes hörsel och som växte. Vi blev inlagda och läkarna sa att de inte visste om Lucy skulle överleva. Fyfan vilken skräck. Jag mådde såå dåligt när jag vaknade.
Drömmar kan verkligen vara något som sätter spår. Det var så verkligt och det kändes som om jag skulle gå sönder. Men när jag vaknade så låg min dotter bredvid mig och sov så sött. Lika oskadd och frisk som när jag somnade. Om jag hade trott på en gud hade jag tackat honom för att jag fått ett friskt och starkt barn och för att allt gått så bra hittills. Men jag får helt enkelt vara tacksam inför universum och vara glad över att det var min tur att få lite solsken i mitt liv.