svamlande bajsmamma

Vardagen rullar på och det börjar kännas som om Lucy alltid varit med oss. Hon är så fantastisk och jag är så stolt över att få vara hennes mamma. När jag tittar på bilder på Lucy från de första dagarna så känns det redan som om hon vuxit enormt mycket och jag blir alldeles gråtig.

Snart går hon i högstadiet och skäms över sina föräldrar. Så jag försöker njuta av denna ljuvliga tid fullt ut. Nu vill hon vara nära mig dygnet runt men det dröjer inte länge innan hon kommer springa ifrån mig skrikande "bajsmamma" eller "jag hatar dig". 

Åh vad jag svamlar iväg. Det är så otroligt mycket som snurrar i skallen just nu men vad jag ville säga med detta blogginlägget är att detta är livet och jag är så tacksam. Vi har en frisk liten bebis som kom till världen utan problem för varken mig eller henne och hon är så snäll och så fantastiskt vacker. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig detta för ett par år sen. Jag tvivlade från början på min förmåga och min kropp men allt gick ju som på räls och jag vet att det är få förunnat och ingenting man ska ta för givet. 


Mitt älskade barn, jag kommer alltid att vara stolt över dig ❤

Kommentera inlägget här :