Den gångna veckan har varit fylld av onda sammandragningar, "mensvärk", yrsel, ett aktivt barn och halsbränna. Ungefär samma visa som de föregående veckorna. Inga stora förändringar här inte!
Det känns verkligen att kroppen gör sig redo för förlossningen. Jag är tröttare än vanligt, alla sammandragningar och värken i magen och alla tankar som snurrar. Jag försöker att redan nu möta smärtan med tankar om att det är "bra" smärta som jag vill ha eftersom det tar mig närmre och närmre den ultimata belöningen: Bebis!
Fortfarande är det inte direkt nån badboll jag har men den känns desto tyngre än den ser ut kan jag lova! Jag känner mig verkligen tung nu och att vända sig i sängen eller ta sig upp ur soffan är såå otroligt ansträngande och ackompanjeras av pust och stön och ibland ordet "aj". Men snart är kulan ett minne blott och då kommer jag säkert att sakna den 😂